Etsning innebär att man på kemiskt vis påverkar glasets yta så att man kan få olika mönster att framträda därpå.
I litteraturen talar man om två olika typer av etsning:
Blanketsning
Glaset som skall etsas rengöres omsorgsfullt och överdrages med ett tunt lager
flytande vax. I detta tunna lager vax ristas eller ritas det mönster man vill
skall framträda på glaset. När mönstret är inristat i vaxet, doppas glaset i ett
bad med syra. Syran som används vid blanketsning är flourvätesyra som ibland
tillsätts en mindre mängd svavelsyra.
Det bästa exemplet på blanketsat glas är Guillocherade glas. Det vill säga ett glas med en dekor i form av spiraler, cirklar, våglinjer etc. Dessa glas mönstrades i en guillocheringsmaskin. pantograferat glas har ofta mer linjär dekor. Denna överfördes från förlagan som ofta var en plåt, till en stor mängd glas åt gången.
Efter syrabad och rengöring framträder mönstret på glaset som blanka fördjupningar. (Glas, Stenberg, Simmingssköld, Natur och Kultur, Stockholm 1958, sid 358)
Mattetsning
Vid mattetsning är tillvägagångssättet ungefär detsamma. Man påverkar
således glaset med en syra, för att uppnå vissa dekorativa effekter. Skillnaden
här är att syran matterar glaset för att kontrastera mot det i övrigt
obearbetade blanka glaset. Denna metod användes förutom till dekorativa ändamål
för att gradera mätkärl.
Syran som används är fluorvätesyra samt ammoniumfluorid. Man applicerade ofta syran via en gummistämpel som är doppad i ovan nämnda syror. Den andra metoden är att stämpeln är doppad i glycerin innan den överförs på glaset. Över det "klibbiga" glycerinavtrycket ströddes sedan ett etsande pulver som kallas etssalt. Där pulvret fastnade i glycerinen, startade etsningsprocessen och mönstret framträdde. (Glas, Stenberg, Simmingssköld, Natur och Kultur, Stockholm 1958, sid 359)
|
|
|
||
| Startsida | Pluntor | Fältflaskor | Lommor |
| Jaktflaska | Slipade pluntor | Jernbane | Kontakt-Feedback |
