Mässing = Koppar & Zink
Mässingens färg varierar beroende på hur förhållandet är mellan kopparen och
zinken. Normalt tillverkas mässingen av 67% koppar och 33% zink. Ökar man
kopparhalten blir mässingen rödare, sänks halten under 50% får man en vit
mässing. (Erixon, Gammal mässing,
ICA-förlaget, Uppsala 1964, sid 3)
De första mässingsbruken anlades under Johan den III:s tid. Det första bruket
anlades i Vattholma 2 mil Nord Ost om Uppsala. Bruket drevs av två tyskar som
kom från staden Aachen, en stad som var känd för sin mässing. (I bid, sid 4)
Dosor
Dosor i mässing har tillverkats i stort antal i Tyskland samt i Holland sedan
1700-talet. Tyska dosor har ofta scener av olika fältherrars krigsbedrifter.
(Antik & Auktion, nr:9 September, 1983, sid 42) De holländska dosorna bar ofta
bibliska motiv. (I bid, sid 42) Dekoren på dosorna kunde antingen var ristad
eller stansad.
Svenska dosor har tillverkats sedan 1700-talet. Förlagorna till dosorna var
ofta Tyska och de fanns med många motiv. År 1735 fick Carl Tottie privilegium
för en knapp- och dosfabrik i Stockholm. (Dosor, dosor, dosor, Nationalmuseum,
Uddevalla 1990, sid 191)
Den dosa som utan tvekan rönt störst framgångar är kalenderdosan. Carl Norman
som var krongjutmästare vid Bjurfors ligger bakom denna typ av dosor i Sverige.
Denna dosa har på lock och botten en evighetskalender. Kalender kunde användas
för att framräkna veckodagar. Olika tecken som visade viktiga skeenden
framgick också på dosan t ex när man skulle så, när midsommar inföll mm.
(Antik & Auktion, nr 11 1994, sid 51)
Som ett tillbehör till denna dosa trycktes beskrivningar till hur
evighetskalendern skulle användas.
Svenska
mässingsdosor tillverkades vid flera bruk. De dominerande var dock de nedan
omnämnda (1800 Talsmässing, Nordiska museet):
- Nyköping 1606-1866
- Skultuna 1607-
- Gusum
1661-
- Bjurfors
1666-1835
|
|
|
|
Kalenderdosa
C Norman, förmodligen Skultuna efter 1835 |
|
|
|
Kongliga slottet
Bild av slottet, Storkyrkan, Tyska kyrkan samt Adolf fredrik. ca 1850 |
|
|
|
Friskens snus
Öppna mig på vanligt vis. Var så god och tag en pris. Sällan biudes utan krus , bättre sort än Friskens snus. |
|
|
|
Knektaspegel
Fickspegel använda av knektar vid rakning etc |
|
|
|
Segern vid Minde
Tillverkad i den Tyska staden Iserlohn, av Johan Heinrich Giese mellan 1759 och 1763 |
|
|
|
|
|
Skoformad dosa
Två färger mässing. Vit vid lockets infästning, övrigt röd. Sula av koppar. 1800-talets första hälft |
|
|
|
Rund med emalj
Rund dosa med blomma i emalj. |
|
|
|
Esaiasdosa
Dosa med hänvisning till esaias C2 V4 "smida plogbilar av svärden..." |
|
|
|
Esaiasdosa baksida
Lovprisning till bordets frukter samt G Hedenström och Skultuna bruk |
|
|
|
Oval dosa med dekor
Kan vara Från Finspång. Fingjutare Mertens på Finspångs bruk |
|
|
|
|
|
Mässingsdosa rund
Dekor i tolv fält omväxlande vågdekor och nätskärning |
|
|
